Kylan har gett vika och fåglarna sjöng åter igen med en mer optimistisk ton när Lexus och jag morgonvandrade hemma i Traneberg. Trots att vintergäck, och snödroppar redan hade sin blomsterpremiär i slutet av februari, är de fortfarande lika älskliga när de nu åter blommar efter några veckor av snö och kyla. Utanför min bostad i de gamla förvildade trädgårdarna och backarna omkring, lyser stora ytor av vintergäck.
Senare på dagen åkte vi bort till Ulvsunda slott och vandrade runt Lillsjön, där isen fortfarande låg kvar. En man stod och fiskade vid bron där det var öppet vatten och drog just upp en stor braxen när vi gick förbi och intill lyste den vita anden som en snöboll bland de andra mer skyddsfärgade änderna. Det var en fantastisk vandrardag med vår i luften, vindstilla och 5 plusgrader.
Jag har sent hittat den Botaniska trädgårdspodden där det finns avsnitt från 2016. Nu lyssnar jag ofta på utvalda avsnitt när jag vandrar.
Jag läste en positiv nyhet om kommande trädplantering på Östermalmstorg. När den stora tillfälliga saluhallen kommit bort i sommar, ska torget fräschas upp, bland annat med körsbärsträd planterat i en stor ring runt torget. Det kan inte annat än bli mycket bra och jag blir nyfiken vilken sort de ska använda? Hoppas på Tokyokörsbär, sorten ’Schnee’ eller Bergskörsbär!
I år möter jag våren på Djurgården igen och idag gick jag med Lexus från Prins Eugens Waldemarsudde där jag parkerade bilen, ut till hans hem på Blockhusudden. När jag lämnade honom efter ännu några ljuvliga dagar tillsammans, fortsatte jag ensam Djurgården runt i den sköna vårsolen. Vid Isbladskärret var hägrarna i full färd med att renovera sina bon och jag vet inte hur länge jag stod där och väntade innan någon av de ståtliga fåglarna ville lämna boet och visa sina stora vingar. Felix Herngren gick förbo, ivrigt pratande i telefon.
Lyssnade vidare på den botaniska podden om invasiva växter, alltså växter som historiskt sätt inte funnits i Sverige och som kommit hit med hjälp av människan, ibland med fåglar. Dessa växter kan ta över och hota vår mångfald.
På hotlistan finns nu även syren, äkta kaprifol och scilla!!!! Men nu får dom väl snart ge sig med vad som är inhemskt och inflyttat. Att parkslide och jättebalsamin mm. kan vara ett problem förstår jag och att vi verkligen ska vara rädda om vår inhemska flora, men att syren skulle vara ett hot mot vår svenska natur?
Till slut är det väl bara björk och tall som inte är invasiva. För mig är det verkligen inte ett problem om syrener eller scilla smiter en bit från tomter och förvildas en aning, att dessa älskade växter skulle ta över i naturen och vara ett hot, känns bara löjligt. Ilsknade till en aning där under vandringen, det blir ju alltid känsligt när någon kritiserar syrener…
Trädgårds-TV nyheter!
Vänliga, duktiga och mysiga Mandelmanns på Österlen, har i TV4 nu bytts ut mot Karl Fredrik, också han boende på Österlen och på SVT startar nu Trädgårdstider sin tolfte säsong. Karl Fredrik är en duktig florist som skapar fantastiska buketter och som faktiskt inte lagar mat i programmen, vilket är väldigt ovanligt i svenska trädgårdsprogram. Hos Mandelmanns och Karl Fredrik njuter jag av snyggt foto från fantastiska Österlen och att frakta ett 800 årigt olivträd från Italien och plantera det i Skåne – respekt! Nästa gång jag besöker Österlen måste jag nog hälsa på där på Eklaholm.
Alla våra tre trädgårdsprogram är inspelade i Skåne.
I Trädgårdstider tycker jag att Tareq fortfarande får alldeles för mycket tid i sitt utekök. Det som jag saknar i svenska trädgårdsprogram är att vi tittare aldrig får se andra trädgårdar eller parker i landet, så som det var i Gunnels gröna rum en gång i tiden. Även i 5:ans Trädgårdstoppen som gick för tio år sedan, visades många privatträdgårdar. Det saknar jag idag!
Alla tre programmen är mycket snyggt producerade, vackert filmat och fint musiksatta. Men…jag funderar över vad det är som gör att BBC:s Gardeners world är det perfekta trädgårdsprogrammet, förutom än att Monty Don är en oslagbar programledare och att man inte lagar mat i halva programmet.
Varje avsnitt börjar i hans mycket vackra trädgård där han antingen planterar något eller utför annat trädgårdsarbete, medan han lugnt och metodiskt berättar vad som händer. Flera inslag från fantastiska engelska trädgårdar i varje program skapar variation och allt berättas i ett stilla tempo, sparsamt och lugnt musiksatt.
Jag förstår givetvis att det måste finnas olika typer av program och jag förstår till och med att trädgård och mat hör ihop på många sätt. Får jag bara se något från olika trädgårdar runt om i Sverige så är jag helt nöjd!
En kylig men skön morgon i Bergianska trädgården. De enda människor jag såg var en grupp trädgårdsstuderande inne i fruktträdgården. Vid den japanska dammen lyste trollhasseln upp den annars vintersovande trädgården. Det är just den stora busken som jag varje vinter bevakar för att fota de allra första blommorna, som försiktigt i kylan vecklar ut sina trassliga kronblad. Det blir som en försiktig start på växtsäsongen. Men det är egentligen nu som denna japanska trollhassel är som vackrast, även om den nu inte är lika intressant som när den blommar i januari-februari, i kyla och snö.
Ännu en växt som fortfarande lyser upp markerna är vintergäcken, som också dyker upp tidigt i vårvintern. I likhet med trollhasseln är den som vackrast nu med sina stora gula mattor. Jag sträckte kameran över häcken till trädgårdsmästarbostaden, som är privat område inne i Bergianska trädgården och tog bilden som finns överst i det här blogginlägget.
Jag satt en stund på bryggan nedanför Victoriaväxthuset och tänkte att jag är glad åt vår fina botaniska trädgård som jag så ofta besöker och att den ligger så naturskönt invid Brunnsviken. Vid nästa besök hoppas jag bland annat få se de tidiga azaleorna blomma.
Läsdag hemma i Brommanästet och när jag på eftermiddagen tittade upp från boken och såg över mot Kungsholmen, föll snön tungt över staden.
Senare gick jag runt Stora Essingen, där man tyvärr inte kan vandra längs stränderna, eftersom det är strandtomter runt hela ön.
Vårdagjämningen inträffade igår och äntligen är det så ljust på morgnarna att jag denna tidiga söndagsmorgon kunde bege mig in till stan, utan rädsla att möta en massa människor. Det var nästan helt folktomt när jag vandrade Drottninggatan ner mot Gamla Stan och hur mycket jag än älskar att vara i naturen, i trädgårdar och i stora parker, så behöver jag även ibland vandra på gatorna i min stad. Jag var så tidig att till och med grindarna till Centralbadets trädgård fortfarande var låsta. Den plötsliga längtan till Gamla Stan gjorde att jag gick upp halv sex, såg solen gå upp över Kungsholmen och efter en snabb frukost åkte jag in mot stan.
När de medeltida gränderna är folktomma en tidig morgon, är det magiskt att sakta vandra på de slitna gatstenarna och blicka upp mot de vackra fasaderna. På Brända tomten, där Café och restaurang Under kastanjen ligger, hade det planterats mängder av fullt utslagna påskliljor som lyste upp den lilla öppna platsen. Vilken lycka! Snart vill jag sitta där på uteserveringen med kaffe och kanelbulle.
Innan jag återvände till bilen vid Tegnérlunden besökte jag ännu en gång Adolf Fredriks kyrkogård där vintergäcken täcker marken mot Sveavägen. Det är en månad sedan jag fotade dem första gången i år och trots att snön legat djup sedan dess och att kylan plågat både blommor och människor, så lyser de åter som små solar. Eftersom jag alltid är tidigt ute, så kan jag tyvärr aldrig se dem helt utslagna här, men jag tycker om dem lite slutna också.
Persisk blåstjärna - Scilla mischtschenkoana, vid den här underbara uteplatsen på Gärdet.
