Musiken börjar efter 19 sek...så håll ut!
↧
Shoreline
↧
Älgar på Nybroplan och Sergels Torg
↧
↧
Tidig julhälsning!
Eftersom den här bloggen handlar om trädgård och om Stockholms gröna rum, så finns det inte så mycket att visa just nu. Jag tror att jag vilar lite med bloggen och önskar er redan nu en riktigt God Jul och om jag orkar och känner lust att göra en blogg-årskrönika för 2014, så kommer den i mellandagarna.
Den 22 december vänder det och ljuset börjar sakta sin väg tillbaka till oss nordbor, en liten liten föraning om våren och den 26 mars är det dags för trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar som är starten på ännu en trädgårdssäsong.
Tack alla ni som följer med här på bloggen! Vi ses snart igen!
OBS - jag är fortfarande aktiv på bokens Facebooksida - klicka här!
↧
Björns trädgård
Björns trädgård är en liten park vid Götgatan på Södermalm i Stockholm, i anslutning till Medborgarplatsen. Ovanför trädgården ligger Stockholms moské och det stora bostadshuset "Söderslottet". Den äldre byggnad som finns i parken idag är resterna av Björns malmgård med anor från 1600-talet. Vissa delar av kvarteret Björns
Trädgård påminner idag fortfarande om mönsterträdgården som fanns här.
På 1640-talet blev Hans Weyler ägare till tomten som numera kalls Björns trädgård. Egendomen övertogs av Kristian Osthoff som lät uppföra den nuvarande byggnaden, till en början fanns bara undervåningen. Nästa ägare, trädgårdsmästareåldermannen Fredrik Holmgren, byggde på en våning och genomförde en del ombyggnader. Efter Holmgren följde Sven Bergqvist, även han trädgårdsmästareålderman. Denne Bergqvist hade en dräng som hette Carl Gustav Björn. Han gifte sig med en av Bergqvists fem döttrar och blev så småningom en skickligare trädgårdsmästare än svärfadern. Han förvärvade egendomen efter Bergqvists död 1858 och köpte flera tomter i omgivningen. Björn satt även i Riksdagens andra kammare och i Stockholms stadsfullmäktige. Ur äktenskapet med Bergqvists dotter framgick en son, Carl Fredrik Björn.
Karl Fredrik Björn var medicine kandidat och hade bedrivit sina studier i Uppsala och vid Karolinska Institutet. Hans intresse för botanik och läkeväxter var stort. Därför anlade han en botanisk mönsterträdgård på Södermalm. Carl Fredrik Björn var också en förmögen fastighetsägare, som vid sin död 1915 testamenterade förmögenheten på 2,5 milj kr till en rad institutioner: Uppsala universitets botaniska trädgård, Ersta Diakonianstalt, Sophiahemmet, Röda Korset, Tekniska högskolan och en rad välgörenhetsanstalter fick stora belopp. Mest gick till Kungliga teatern och Kungliga Patriotiska Sällskapet som fick dela på 1 265 000 kr.
I parken återfinns skulpturen Grodan av Per Hasselberg, gjuten i brons 1943. Där finns också en lekplats och en skateboardpark. Björns trädgård har alkoholförbud dygnet runt. (Wikipedia)
Jag tog hjälp av Wikipedia eftersom jag inte har någon direkt relation till Björns trädgård. Det är en plats som jag inte brukar besöka under mina vandringar på Södermalm. Trädgården eller parken är en ganska stökig plats under vissa tider på dygnet, dagtid är den dock stökig på ett positivt sätt, då barn med sina föräldrar gör Björns trädgård till en levande plats på Södermalm just intill Medborgarplatsen. Ungefär 50 träd finns i pareken förutom alléträden längs Götgatan. I boken ´´Malmgårdar´´av Birgit Lindberg läser jag att Carl Fredrik Björn tog över driften av en blomstrande handelsträdgård efter sin far. Trädgården blev till en park 1901, men hans intresse för botanik gjorde att han samlade örter, buskar och träd som han planterade i sin trädgård. Trädgården blev en idyll med silvergranar vid porten, syrener runt huset och stora blåregn. I trädgården fanns även pioner, rosor och andra blommor.
1925 anlades en lekpark i den nedre delen av trädgården och 1929 upprustades resten av Björns trädgård, då det planterades växter och gräsmattor anlades. Några år senare kom terrassmurarna till i norra delen och även murar vid Tjärhovsgatan.
I boken ´´Stockholm vår gröna stad´´ från 1998 skriver Matz Bolin utförligt om Björns trädgårds historia. Även i ´´Malmgårdar´´ finns en utförlig historia om platsen.
Till våren 2015 kommer muren vid restaurang Murasakis fyllas med växter. En växtvägg helt enkelt, som blir allt populärare runt om i Europa. Här kommer det att växa lingon, stensöta, smultron, gräs och olika sorters sedum som kommer att locka till sig bin. Vid mitt besök strax före jul 2014, såg det inte mycket ut för världen eftersom väggen var nyplanterad och det kommer så klart att ta några år innan full effekt uppnåtts. Lite synd dock att de inte följt planen att bygga grönt även på väggen längs trappan upp.
´´Den nya vertikala trädgården som staden börjar bygga i höst är ett pilotprojekt med ny teknik som fastighetskontoret vill testa för att utveckla ekosystemtjänster på stadens fastigheter. Väggen kommer bestå av ett raster av betongelement som tillsammans med titandioxid ska bryta ner luftföroreningar från trafiken.
− Medan växterna filtrerar luften från skadliga partiklar bidrar den blandade betongen med att bryta ner giftiga kväveoxider, säger Emelie Bjurå, projektledare på fastighetskontoret.´´ skriver tidningen StockholmDirekt.
Mäster Björns hus mitt i trädgården
Tunnelbanebygget 1930-34
Klicka på bilden och läs om mjölkbaren i Björns trädgård 1937
↧
Nytorget
27 april 2014
Nytorget är ett torg på Södermalm i Stockholm vid Nytorgsgatan. Det avgränsas i norr av Skånegatan och i öster av kvarteret Bondesonen Större. Vid Nytorget ligger ett flertal kaféer och populära barer och restauranger. På torgets gräsmattor samlas mycket folk om våren.
Torget har en central roll i Per Anders Fogelströms romaner i "stadenserien" (se Mina drömmars stad). Även idag finns arbetarbostäder i trä bevarade längs med torgets östra sida.
Nytorget har använts såsom bestraffnings- och avrättningsplats. Det ett av de tre torg där Gustav III:s mördare Johan Jacob Anckarström hudflängdes, d.v.s. piskades, i tre dagar. (Wikipedia)
Redan I slutet av 1600-talet formades den här platsen till ett öppet torg, men det var först i början av 1900-talet som man började anlägga planteringar på Nytorget. I parkens norra del planterades 1916 buskar och perenner och i början av 1920-talet anläggs murar, trappor, gångvägar och sittplatser. En 54 kvm stor fontänbassäng blev färdig 1921 på Nytorget vars hela yta är 4000 kvm. (De här uppgifterna har jag hämtat från Bertil Askers fantastiska bok ´´Stockholms parker´´)
På torgets östra sida finns en rad med vackra hus från 1700-talet och tidigt 1800-tal. Bakom husen ligger vackra små skyddade och sluttande trädgårdar. På 1980- och 1990-talet vårdade vi dessa trädgårdar då vi drev vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice. Här bodde till exempel Lena Nymans far konstnären Lennart Nyman och det hände några gånger att han bjöd in oss på kaffe när vi jobbade på gården. Innan Nytorget blev det levande torg som det är idag, var det en tom och tråkig plats. Nu upptar lekplatsen en del av parken, men här finns även under sommaren ett enklare café/glassbar och folk använder hela parken för vila och möten. På den västra sidan av torget ligger populära delikatessbutiken och restaurangen Urban Deli och flera caféer finns runt torget som Gino 7 knop, Gildas rum och Skåningen kaffebar.
Närheten till Vitabergen och den trevlig atmosfären runt Nytorget gör mig till en ständigt återkommande besökare.
Se många andra trädgårdar och parker i Stockholm här!
27 maj 2014
5 juli 2012
En av gårdarna vid Nytorget 5 juli 2012
I maj blommar syrener och rosenhagtorn på torget och inne på en av kulturhusens gårdar blommar pioner i en liten äng av prästkragar. I Karin Berglunds fina bok ´´Din trädgård´´ från 1996 finns en bild på sidan 70 där man ser en luktpion med prästkragar omkring sig i en gräsmatta. När den här bilden togs var vårt familjeföretag fortfarande vid liv och på den här gården vid Nytorget i Sofia församling på Södermalm, tyckte jag att de vilda prästkragarna skulle få vara kvar i de så annars välklippta mattorna, för att skapa en vacker ängskänsla på gården.
26 april 2014
26 april 2012
26 april 2014
26 april 2014
5 juli 2012 - Trädgårdsföretaget Vivaldi tog över skötsel av AB Stadsholmens kulturhus runt om i Stockholm efter vårt familjeföretag Norrtälje Trädgårdsservice AB år 1996.
Nytorget mot öster. Bild från Stadsmuseet 1902.
↧
↧
Årskrönika 2014
2014 hade sina toppar och dalar som alla andra år och nu minns jag tillbaka med hjälp av blogginlägg och bilder! Trots att bloggen tappat många besökare sedan den var som störst för 3-4 år sedan, så fortsätter jag att skriva min ´´dagbok´´.
Den 19 februari blev mitt och många andras Googlekonton kapat. Det som hände var att kaparen använde min mail för att skicka ut ett meddelande till mina vänner i min adressbok som även var kopplad till Facebook, där det stod att jag hade blivit av med min ´´handväska´´ och befann mig i Irland. Jag behövde låna en summa pengar! Många ringde och hörde av sig på olika sätt och undrade vad som hänt.
Mailkonton var borta för alltid och det värsta av allt var att även min blogg som jag skrivit hos blogger i nästan två år, var borta. Det gick inte att återställa mitt konto och jag valde att gå tillbaka till min gamla Slottsträdgårdsmästaren-blogg som låg kvar och skvalpade på Internet och som jag började skriva 2005. Visst var det jobbigt, men om man ställer det mot annat som kan drabba oss människor här på jorden så....!
Det blev vår. Både jag och Stockholm vaknade till liv igen och den 27 april vårvandrade jag genom en fantastisk huvudstad. Se här!
Magnoliaträdet i Vitabergen den 27 april.
- På jobbet blev jag firad eftersom jag fyllde 60 år den första april. Se här.
- Hemma i Stockholm firade jag med dotter och Ingela och blogginlägget hette ´´Vin från Iniesta och himlen därtill´´ Se här!
På Engsholms slott fotograferade jag syrener i maj, högt uppifrån en traktorskopa...
...och syrenerna blommade även på Waldemarsudde! Se här!
I maj åkte min kära dotter och jag till Barcelona och Rom eftersom jag fyllt 60 år och det blev en fantastisk resa! Barcelonainlägget här!
I Barcelona hittade vi den hemliga trädgården La Cantina de Palo Alro, se här!
Rom med sina fantastiska byggnader, blev lätt en favoritplats och jag tyckte bäst om Pantheon! Michelangelo lär har sagt följande om Pantheon: "ritat av änglar och inte av människor" Se mer om Rom här!
Två gamla...
Många fotografier blev det i Rom!
- Groens underbara malmgård på Södermalm i maj månad!
- När Groens malmgård i Vitabergsparken blommar i maj, då trivs jag som bäst i Stockholm! Se mer här!
- Jag skrev om två trädgårdsmästare på Långholmen, se här!
- Det blev ett alternativt nationaldagsfirande. Se här!
Kungsträdgården blommar runt krigarkungen Karl XII och jag tror aldrig jag sett statyn utan en mås eller trut på huvudet...
Som vanligt blev den en resa ner till Österlen, den här gången i slutet av maj. Se här!
Gruppselfie hemma i Lillebeths lilla vackra trädgård i Borrby!
Årets Randomresa gick till Häkceberga. Se här!
Besök i Eva och Johnny Kronvalls vackra trädgård!
- Jag jobbade mitt 44:e år i trädgårdar. Se här!
- ...och jag berättar om min medverkan i Trädgårdstoppen! Se här!
- Jag jämför en arbetsdag 1972 med 2007. Se här!
En julidag i Engsholms köksträdgårdsland.
- Jag beskriver en het vecka i Engsholms slottspark. Se här!
- Vi besöker Vinön mitt i Hjälmaren. Se här!
Då och då besökte jag min mor i barndomsstaden Norrtälje.
Den sista semesterdagen i augusti, vilar jag i Bosse Rappnes ´´Slottsträdgården Ulriksdal´´.
Paddlingen på Stockholms vatten i augusti, var en perfekt 60-årspresent!
September kom med dimmiga morgnar på Engsholm.
- Gamla Stans gröna rum lockade som vanligt. Se här!
Jag berättade hur boken ´´Stockholms gröna rum´´ kom till. Se här! Och min fina mamma hittade boken i butiken i Bergianska trädgårdens växthus!
I oktober kopplade hösten greppet om Engsholms slottspark!
Hemma i Stockholm samma månad, fick jag lov att besöka tornet i Kastellet på Kastellholmen!
...och äntligen var lövjobben klara för i år på Engsholm. Bilden som jag lade ut på Facebook orsakade en ganska hetsig debatt om lövblåsens vara eller inte vara...
I Kungsan blommade rosorna fint i november.
December kom med glittriga älgar på Nyborplan vid Berzelii park.
Sofia kyrka den 29 december
Tack för i år kära läsare av bloggen!
↧
Bysistorget-Hornsgatan
Bysistorget som ligger på Hornsgatan mellan Torkel Knutssongatan och Rosenlundsgatan på Södermalm, har på senare år blivit ett trivsamt och vackert litet torg intill den ganska hårt trafikerade Hornsgatan. De japanska körsbärsträden tävlar i skönhet med Kungsträdgårdens rosa alléer i månadsskiftet april/maj, om man nu tycker om rosablommande träd vill säga. Efter vår långa nordiska vinter så tycker jag personligen om allt som blommar i april, det må vara vilken färg och form som helst på blommorna.
Det som blir speciellt effektfullt här på Bysistorget, är färgkombinationen mellan de rosa blommorna och byggnadernas olika nyanser i gult. Från Bysistäppan som ligger i anslutning till torget, blickar sedan 1971 en kvinnogestalt, Bengt Lissegårds bronsskulptur "Ro", ut över Bysis torg. Det är en skön stämning här bland alla caféer och restauranger. Här ligger till exempel Sophies café i hörnan mot Torkel Knutssongatan, Mellqvist kaffebar och Legumés Vegetariska Matkafé. Här finns även en av mina favoritbokhandlare i stan - Bysis bok och papper där man ibland underhålls av soft livemusik i den trivsamma butiken. Man kan slå sig ner och bläddra i en bok till tonerna av lugn tradjazz eller visor.
När jag jobbade i trädgårdarna på Södermalm under 1980- och 1990-talen så var det en parkeringsplats där planteringarna nu finns på Bysistorget. 2004 kom planteringslådorna på plats med bland annat lupiner, lavendel, nävor, liljor och fackelblomster. Torget förändrades då på flera sätt, bland annat planterades de japanska körsbärsträden.
De upphöjda planteringarna har förändrats många gånger sedan de kom på plats. Personligen har jag lite svårt för de höga lådorna, men jag förstår att det inte skulle gå att ha lägre planteringar på det här livliga torget. Innan dagens plantering med tallar och perenner, som anlades under våren 2014, fanns här andra städsegröna växter som idegran som jag inte alls tyckte passade här. Däremot tycker jag att de nya tallarna är fantastiskt fina i sina bonsaiklippta form. Kanske att man valt lite väl många olika sorters perenner i de här smala planteringstrågen. Det blir lite oroligt under tallarna tycker jag. Men man måste nog ge planteringarna några etableringsår.
Fakta: från Mynewsdesk
Efter de hårda vintrarna 2010-2013 i Stockholm skadades idegranarna i planteringarna samtidigt som råttor hade gått hårt åt planteringarna på vissa ställen, därför togs beslut om en upprustning av planteringarna.
De nya planteringarna ansluter till det tidigare utförandet med bland annat 15 st. formbeskurna tallar i Bonsaiform (Pinus sylvestris) vanlig tall. Tallarna får sin form genom att de beskärs under ca 10-15 år på plantskolan och träden (skotten) beskärs på försommaren.
Nära 900 perenner av 80-tal olika arter ska också planteras. Ett antal av perennerna ska alltid blomma mellan april-december. Några exempel är vallmo, salvia, höstanemoner, färgkulla, kaukasisk förgätmigej och präriegräs. Materialet i de nya växtbäddarna har ett undre lager av grov pimpsten för att motverka att råttorna bygger bon och gångar i planteringarna. Läs mer här!
Bysistorget och den intilliggande Bysistäppan har fått sina namn efter det bysättningshäkte som låg på Hornsgatan 82B mellan 1782 och 1872. Häktet kallades Bysis eller Gamla Bysis.
Carl Mikael Bellman var i ekonomiskt trångmål på 1770-talet och sägs ha suttit i perioder på Bysättningshäktet.
Förra trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) berättar om 15 helt nya Bonsaitallar som planteras Bysistorget på Södermalm den 22 april 2014..
29 december 2014
Ungefär 200 (svårt att få fram rätt antal) nya Ginkgoträd planterades under från 2010 fram till 2013 utefter Hornsgatan på Södermalm i Stockholm för att förbättra miljön och de första 20 träden planterades när snön lagt sig på marken i december 2010 mellan Ringvägen och Rosenlundsgatan i många minusgrader. Att plantera dem i kyla och mörker är inte något problem eftersom träden då befinner sig i vintervila.
Under 2011 såg jag att alla träden klarat sig bra och ser ut att trivas utmärkt där utefter Söders mest trafikerade gata. Jag kommer givetvis att följa de här spännande träden och lägga till bilder när träden vuxit sig större. Ginkgo är ett mycket spännande alternativ till linden som gatuträd.
80-90 % av Stockholms gatuträd är lindar och det är mycket vanskligt att använda endast en art så flitigt. Skulle linden drabbas av någon allvarlig sjukdom som alm (almsjuka) och ask (askskottsjuka) så skulle det bli en katastrof i stan. Det behövs variation och när jag hörde att man valt Ginkgo till Hornsgatan blev jag mycket glad och jag kommer som sagt att följa utvecklingen av träden noga. På Vasa Reals skolgård på Hälsingegatan i Stockholm växer ett stort Ginkgoträd och i Bergianska trädgården finns några stora exemplar och även vid koloniområdena längs Årstaviken finns även några Ginkgoträd som visar att trädet trivs i Stockholm.
80-90 % av Stockholms gatuträd är lindar och det är mycket vanskligt att använda endast en art så flitigt. Skulle linden drabbas av någon allvarlig sjukdom som alm (almsjuka) och ask (askskottsjuka) så skulle det bli en katastrof i stan. Det behövs variation och när jag hörde att man valt Ginkgo till Hornsgatan blev jag mycket glad och jag kommer som sagt att följa utvecklingen av träden noga. På Vasa Reals skolgård på Hälsingegatan i Stockholm växer ett stort Ginkgoträd och i Bergianska trädgården finns några stora exemplar och även vid koloniområdena längs Årstaviken finns även några Ginkgoträd som visar att trädet trivs i Stockholm.
Det här är ett perfekt gatuträd, men som Rune Bengtsson skriver i sin bok Stadsträd från A-Z :
´´den enda begränsningen i Sverige är den låga sommartemperaturen. En framgångsrik användning av trädet i svensk stadsmiljö bygger därför på ett omsorgsfullt val av växtplats. Ju varmare läge framhävt genom lä, gott om hårdgjorda ytor, husväggar ju bättre. En varm och mycket väldränerad växtbädd ger också bättre övervintring.´´
´´den enda begränsningen i Sverige är den låga sommartemperaturen. En framgångsrik användning av trädet i svensk stadsmiljö bygger därför på ett omsorgsfullt val av växtplats. Ju varmare läge framhävt genom lä, gott om hårdgjorda ytor, husväggar ju bättre. En varm och mycket väldränerad växtbädd ger också bättre övervintring.´´
Bilderna här är från 2012. Jag kommer att lägga till nya foton här under 2015.
Bysistorget 2006
Stadsmuseets bild från början av 1900-talet
Butiker vid Hornsgatan 76-78. Två kvinnor och ett barn utanför Gustaf Nilssons färghandel. Platsen är idag Bysistorget.
↧
Frostigt Södermalm
Sofia kyrka i Vitabergen
Tallar på Bysistorget
↧
Spökparken-Drottninggatan
- 1699-1701 Spökslottet byggs
- 1840 Ett ras gör att en grav öppnas - en av anledningarna till att parken kallas Spökparken
- 1874-1924 Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta äger fastigheten
- 1875 Spökparken förändras och blir på vissa håll till en engelsk trädgård
- 1907 Café Petissan i hörnan Drottninggatan och Kungstensgatan plockas ner och byggs upp på Skansen på 1930-talet då Stockholms högskola byggs på platsen
- 1926 Ny trädgårdsanläggning i den södra delen av Spökparken. Parken blir tillgänglig för allmänheten
- 1940 En kryddträdgård anläggs i den södra delen och trappan mot Holländargatan byggs
- 2008 Parken snyggas upp med nya gräsmattor och gångar
Malmgården, eller köpmannapalatset med flyglar mot Drottninggatan 116, byggdes 1699-1701 och dagens spökpark var då Malmgårdens trädgård. Huset kallas Spökslottet och parken ligger mellan Drottninggatan, Kungstensgatan, Holländargatan och Rådmansgatan. Huset ägdes 1874-1924 av Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta. Den här parken besöker jag ofta under mina vandringar i området, Observatorielunden-Spökparken-Tegnérlunden-Centralbadets trädgård.
Spökparken är Stockholms enda byggnadsminnesmärkta park och anses vara kulturhistoriskt värdefull genom sin blandning av 1700-tals barockträdgård med lusthuset och den symmetriska uppbyggnaden kring en mittaxel och 1800-tals engelsk park med slingrande stigar och stora lövträd. Det var i slutet av 1600-talet som Hans Petter Scheffler från Holland anlade en stor trädgård på den här platsen och man tror att en del av trädgården då var i barockstil. När parken genomgick en stor förändring 1875, blev stilen mer engelsk med olika sorters träd som senare skapade en lummig grönska, men Spökparken har trots inslag av engelsk park en symmetrisk plan med mittaxel och blomsterkvarter. 1995 ersattes den murkna lindallén med nya lindar. Övriga träd i parken är bok, ask, hängask och hästkastanj.
I Spökparkens södra del tillkom en nyanläggning 1926 då parken även blev tillgänglig för allmänheten och 1940 anlades en kryddträdgård på platsen, då byggdes även trappan mot Holländargatan. Spökparken tappade under en lång tid sin glas och blev näst intill bortglömd, men idag är det ändå en fin plats där de höga träden mjukar upp i innerstaden och i parterrens planteringarna i södra delen är på somrarna fyllda med sommarblommor.
2008 renoverades parken, då nästan inget grus fanns kvar på gångarna och gräsmattorna var slitna eftersom platsen använts som hundrastgård. Nya gräsmattor och gångar anlades och man tog bort rhododendronbuskar och ersatte med syren och fläder.
Lusthuset i trädgården likar ett antikt litet tempel och finns kvar från Schefflers tid och ska ha byggts i samma tid som Spökslottet vid Drottninggatan. I Ingvar Storms fina bok ´´Lusthus i Stockholm´´ från 1981, läser jag:
På den stora tomten mot Holländargatan låg ett orangeri och en liten, i det närmast helt symmetrisk barockträdgård med en ´´vattenkonst´´ av täljsten, ´´130 stycken fruktträd´´, ´´10 stycken aprikosträd´´ och ´´5 stycken vinrankor´´
Café Petissan i hörnet Drottninggatan-Kungstensgatan vid Obeservatorielunden. Bild från Stadsmuseet 1885-1907.
Café Petissan 1902. Stadsmuseets bild från 1902.
Café Petissan. Stadsmuseets bild från 1902.
Spökslottet. Bild från Stadsmuseet 1948. Nu har Petissans vackra lilla gård och hus bytts ut mot det groteskt svulstiga högskolehuset, idag Folkuniversitetet.
I hörnet Drottninggatan-Kungstensgatan, finns ett stort ljust hus där Folkuniversitetet nu ligger, där låg tidigare det välkända caféet Petissan som 1907 plockades ner och byggdes åter upp på 1930-talet i Skansens hantverkskvarter och som är mitt absoluta favoritfikaställe när jag besöker Skansen.
Varför kallas platsen för Spökparken då? Det finns en del olika förklaringar men jag skriver av från infotavlan i parken:
´´År 1840 inträffade ett ras som gjorde att en grav i den norra delen av trädgården öppnades och kistan blev synlig. Vems grav det var vet man inte, men händelsen gav upphov till vilda fantasier. En annan förklaring till namnet Spökslottet är knutet till brukspatron Jakob Balthazar Knigge, som ägde huset i slutet av 1700-talet och var en man så grym och elak att det hette att fan själv hämtade honom med vagn och frustande hästar framför porten vid Drottninggatan. När Knigge stigit upp i vagnen for den iväg i onaturlig fart i skenet av gnistor och lågor´´
↧
↧
Mosebacke Torg
9 maj 2012
Den här platsen högt uppe på söders höjder har långt tillbaka i tiden kallats Fiskareberget, Fiskaretorget och Hökensberg och man tror att namnet Mosebacke kommer från en mjölnare som hette Moses vars kvart fanns här på 1600-talet. I mitten av 1800-talet började torget anläggas första gången och efter den stora branden 1857, då 600 människor blev av med sina bostäder, fick torget en större yta. Mosebacke torg är tillsammans med Strömparterren och Berzelii park Stockholms äldsta allmänna parker. 1896 förändrades torget då många av de träd man ser idag, planterades.
Granne med torget ligger Mosebacke terrasser som sedan 1700-talet varit ett nöjescentrum på Södermalm. De byggnader som är framträdande på torget är Södra Teatern från 1859, arkitekt Johan Fredrik Åbom och det gamla vackra vattentornet, ritat av den kända arkitekten Ferdinand Boberg och stod färdigt 1896, samma år som den nyrenoverade parken var färdig.
Rikstelefon från början av 1900-talet
Mosebacke café är ett mysigt sommaröppet café och vegetarisk lunchrestaurang mitt på Mosebacke Torg.
Skulpturgruppen ´´Systrarna´´ som skapades av Nils Sjögren fick sin plats 1945, då parkanläggningen förändrades runt om skulpturen.
Sjögren inspirerades av en tragisk händelse som utspelats i Stockholm 1911, och som skildrats i dagstidningar och i ett skillingtryck. Två unga kvinnor dränkte sig då tillsammans i Hammarby sjö, en händelse som på sin tid blev mycket omtalad. I en artikel i Dagens Nyheter den 20 november 1911 ges en ledtråd till orsaken: "Det synes mellan dem ha existerat en svärmisk flickvänskap med något överspändt i sig". I tidningen berättas vidare att "de hade bundit samman sina kroppar med sina hattslöjor och fyllt sina väskor med stenar för att av deras tyngd dras ned i djupet - det var häraf tydligt att de båda unga flickorna sökt och funnit döden tillsammans".
Det är oklart om Nils Sjögren med hänsyn till dåtidens tidsanda har velat tona ned den troliga lesbiska bakgrunden till sitt skulpturmotiv genom att namnge den som Systrarna. I nutid har dock skulpturen kommit att uppmärksammas som en påminnelse av tidigare tiders stora svårigheter för människor att leva i en homosexuell relation. (Wikipedia)
Mosebacke Torg med vattentornet och Katarina kyrka. Bilden från 1896 tillhör Stockholms stadsmuseum.
↧
Vintervikens trädgård
´´I trädgården vill vi visa mångfald och möjligheter inom trädgårdsodling och inspirera besökarna till egen odling. All odling är ekologisk och vi strävar efter att även vår övriga verksamhet ska bedrivas i riktning mot ett ekologiskt hållbart samhälle.
Vintervikens visningsträdgård anlades under kulturhuvudstadsåret 1998. Hösten 1999 bildades en ideell förening för att driva verksamheten vidare. Under åren har trädgården förändrats och utvecklats på många sätt. Den är numera stadsplanelagd, vilket medfört att föreningen kan satsa mer långsiktigt än tidigare.
Föreningen arrangerar också marknader och olika kulturevenemang, som musikkvällar, utställningar, midsommarfirande mm.
Verksamheten finansieras till största delen genom överskott från vår kaféverksamhet och medlemsavgifter. Det ideella arbetet som bedrivs i föreningens olika arbetsgrupper är också av avgörande betydelse. Föreningen har vid olika tillfällen fått bidrag från stiftelser, vilket bl.a. möjliggjort anläggandet av doftträdgården 2012/13´´(Från Vintervikens hemsida!) se mer här!
HITTA HIT
Trädgården ligger i en dalsänka mellan Aspudden, Liljeholmen och Gröndal, strax sydväst om Stockholms innerstad.
Adress
Vinterviksvägen 30
Res kollektivt
- Buss 133 från Liljeholmen
- Snabbspårvägen tvärbanan Alvik-Gullmarsplan till hpl Gröndal
- T-bana Aspudden alt. Liljeholmen
Det är bäst att de som driver Vintervikens hemsida får berätta om den här platsen. Jag nöjer mig med att säga att det är en fantastisk utflyktsplats i Stockholms närhet där man fikar/lunchar gott, mitt i en stor vacker örtagård.
Intill Vintervikens trädgård ligger Vintervikens kolonilottsförening som bildades 1975 och har idag 81 odlingslotter. Väntetiden för att få en lott utan stuga här, är ca 7 år. Bilden på den beslutsamma Slottsträdgårdsmästaren är tagen 2011 i koloniområdet, året innan bokskrivandet!
Den här vackra lokalen finns i Nobels gamla dynamitfabrik en bit från Vintervikens trädgård.
´´År 1865 köptes hela området av Alfred Nobel som flyttade hit från Heleneborg på Södermalm eftersom verksamheten blev för farlig för allmänheten där. I Vinterviken anlade han en fabrik och testverksamhet för tillverkning av framför allt dynamit. Platsen var vald med omsorg, i en smal dalgång omgiven av höga berg med skog och direkt anslutning till Mälaren. Tillverkning av sprängmedel slutade 1921 och 1972 köpte Stockholms kommun området´´ (Wikipedia)
↧
A Room with a View
Utsikt från mitt fönster i Bromma.
↧
Stockholms katalpa-träd
Catalpa x erubescens (hybrid mellan Kinesisk katalpa C. ovata och C. bignonioides) Bergianska trädgården i juli 2012
Det finns inte så många katalpa-träd i Stockholm och enligt Bergianska trädgården så ska flera träd av arten som finns i innerstaden, härstamma från det gamla trädet som står intill orangeriet i Bergianska trädgården. Det har diskuterats fram och tillbaka varifrån stadens katalpor härstammar och jag ska försöka reda ut den här röran så gott det går. Vi tar träd för träd.
Bergianska trädgårdens hybridkatalpa ( Catalpa x erubescens)
Den här gamla kämpen har hängt med i många år, men under de stränga vintrarna 2010-2011 fick trädet skador och beskars ganska kraftigt. Trädet mår fortfarande dåligt och trädgårdsmästarna på Bergianska säger att trädet har svamp. Vi får se hur länge det vackra trädet klarar sig, varje år som går nu är bonus! Trädgårdsmästarna har dock sticklingsförökat katalpan och planterat ut två unga exemplar vid regnskyddet bakom Institutionsbyggnaden. Åldern på det gamla trädet vet jag inte, men jag ska försöka ta reda på det. Helt säkert är i varje fall att det här är en Catalpa x erubescens!
Karlaplans hybridkatalpa ( Catalpa x erubescens)
Det finns delade meningar om varifrån det här stora vackra trädet på Karlaplan just utanför järnaffären, härstammar ifrån. De, han, hon eller hen som driver bloggen Arboarkticum skriver så här till mig:
´´För några år sedan var vi i kontakt med Gunvor Larsson på Bergianska och hennes historia stämmer i stora drag med den du redogör för ovan (En text som jag nu raderat). Men vi har också varit i kontakt med Ulf Lindahl (Träd i Stockholm) som i sin tur pratat med Rune Bengtsson, som borde vara bättre insatt. Rune menar tvärtemot Gunvor att skylten Catalpa bignonioides på Karlaplan har fog för sig. Av samma uppfattning är också en annan Rune, nämligen Rune Brand (född 1948), tidigare stadsträdgårdsmästare i Hässleholm och idag föreståndare för Örtagårdens plantskola i Vinslöv. I sin ungdom var Rune en av de medhjälpare som var med och planterade ut minst tre katalpor i Stockholm. En bignonioides på Karlaplan, samt en hybridkatalpa på Rosendalsterrassen på Djurgården och en dito i Bergianska´´ .
Jag mailade själv Gunvor Larsson nu i början av januari 2015 och hon berättar att katalpaträdet på Karlaplan är sticklingsförökad från Bergianskas träd och att det finns dokumenterat. Med all respekt för trädexperten Rune Bengtsson så undrar jag om inte dokumentet från Bergianska trädgården väger tyngre?
I boken ´´Träd i Stockholm´´ där Ulf Lindahl är en av författarna, kallar han Karlaplans katalpa för Catalpa bignonioides, trots att Bergianska har dokumenterat att trädet är en stickling från deras Catalpa x erubescens...!
Något ytterligare märkligt med Karlaplans-katalpan är att om det nu stämmer som Gunvor Larsson på Bergianska säger, att trädet kommer från en stickling från deras Catalpa x erubescens, så borde det inte gå att föröka med frö, eftersom det är en hybrid - vilken bloggaren Arboarkticum trots allt har gjort. ´´Han, hon, hen´´ har norpat några fröskidor från Karlaplans-katalpan och sedan sått hemma på tomten och har nu ett träd som är 15 år gammalt och som blommar under varma somrar!!! Se länkar till bloggen nedan. Jag blir inte klok på det här!
Villagatans katalpa ( Catalpa x erubescens ?)
Det här trädet blir jag ännu mer osäker på. Enligt vad Gunvor Larsson på Bergianska ska ha hört, så är Villagatans katalpa namnsorten 'Purpurea' vilken ju ska ha mörkröd-bruna blad, men på bilden här nedan så är bladen i stället ljust gröna. Så där måste hon ha fel. På något vis känns det som om även detta träd skulle härstamma från Bergianskas eller Karlaplans träd. Jag ska maila Stockholms stads trädexpert Björn Embrén och försöka reda ut det här.
Rosendals katalpa ( Catalpa x erubescens)
Vad gäller det här trädet så har Bergianska dokumenterat att det är sticklingsförökat från den gamla kämpen vid Orangeriet på Bergianska och att det planterades någon gång på 1970-talet. Inget tvivel här! (Det här trädet ska jag fotografera under 2015)
S:t Paulsgatan 5:s katalpa ( Catalpa x erubescens?)
Enligt tidningsartikeln (se länk nedan) som handlar om när katalpan i Etnografiska museets trädgård planterades 2011, så ska även det här trädet härstamma från Bergianskas katalpa. Trädet har planterats av Fredrik von Feilitzen. Det är allt jag vet så här långt. Vi får fösöka reda ut det här!
Etnografiska museets katalpa
I Lars Epsteins blogg läser jag att katalpan som planterades i juni 2011 i museiparken, är en stickling från Villagatans träd och som drivits upp av Fredrik von Feilitzen som också planterade trädet på S:t Paulsgatans gård. Sticklingen till museiparken drevs upp i en kruka i fem år innan den planterades ut. Det verkar ju vara en hybrid som från början härstammar från Bergianska trädgården - men helt säker kan man inte vara...!
Jag blir helt yr i huvudet av stadens katalpor och varifrån de härstammar och får helt enkelt forska vidare i det här. Frågan är alltså om det över huvud taget finns någon Catalpa bignonioides i Stockholm? Eller om alla katalpor är hybriden Catalpa x erubescens?
Hur som helst så blir inte katalpa-träd så gamla, sällan över 100 år, så det gäller att föröka och nyplantera kontinuerligt runt om i staden. Jag vet att det finns privatpersoner som tagit frön från dessa träd och drivit upp egna små träd. Det kan väl inte vara olagligt vad jag vet - men det är viktigt att dokumentera varifrån plantorna härstammar - tycker jag!
Nu har jag även sett ett katalpa-träd i Tanto Mindre koloniområde och om något vet varifrån just det trädet kommer så vore jag tacksam för den informationen.
Inlägg om Katalpa i bloggen Arboarkticerna:
Trumpetfanfar för en härlig sommar - aug 2012
Katalpaår - sept 2014
Om någon vet andra katalpa-träd i Stockholm så får ni jättegärna höra av er!
Karlaplans katalpa - Catalpa bignonioides
Villagatans Catalpa bignonioides - frösått från Karlaplans träd
↧
↧
Katter i trädgård
De flesta katter vill vara ute när de är inne och tvärtom
och ofta samtidigt.
- DR. LOUIS J. CAMUTI -
och ofta samtidigt.
- DR. LOUIS J. CAMUTI -
Den här skönheten hittade jag i Visby botaniska trädgård
Rosendals katt för några år sedan
Drottningholm-katt!
Vid Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal, smög den här kompisen runt 2011
↧
Räddade blogginlägg
För ett år sedan kapades mitt Gmailkonto där bloggen ´´Slottsträdgårdsmästaren på Engsholm´´ fanns. Den bloggen skrev jag skrev i 1,5 år efter det att jag lämnat den gamla Slottsträdgårdsmästaren-bloggen. Bloggen gick inte att återställa efter kapningen, men genom en heroisk insats av min trädgårdskompis Lars Forslin, räddades all text som jag skrivit. Jag gick ju tillbaka till den här gamla bloggen och här lär jag väl bli kvar nu. Nu har jag återställt vissa bilderna till några av de tidigare förlorade inläggen, vilka jag nu lagt på denna blogg! Klicka på länkarna över bilderna!
↧
Stockholmsvandringar 2015
↧
Stockholms vita rum
Snön yrde över stan när jag tittade ut från min varma lägenhet i morse och det var upplagt för en innedag med boken i soffan, mycket kaffe och med täcket uppdraget till hakan. Men jag längtade ut på vandring, så jag kastade mig ut bland folk i yrsnön. Jag klev av tunnelbanan vid Odenplan som så många gånger förr och vandrade Drottninggatan ner mot stan, med fotostopp vid Observatorielunden, Tegnerlunden och Centralbadets trädgård , som så många gånger förr! Tanken var att fånga parkerna insvepta i gnistrande vit nysnö, men värmen bland husen i stan gjorde att träden inte riktigt ville klä sig i vitt. Det ska mycket till innan jag kallar vinterdagar för vackra, men mycket nysnö i trädgårdar och parker kan få mig att gilla!
Det var fint att se sjöfåglarna äta sig mätta vid Strömmen där snön föll tungt och blötte ner kameran. Det blev hastiga plåtningar. Inne på Bollhustäppan i Gamla Stan var ´´Pojken som tittar på månen´´ vinterklädd i stickad mössa och halsduk. Snyggt! Jag har berättat om honom förr - Sveriges minsta offentliga staty som är 15 cm hög och restes här 1967. Han blir klädd av hemliga beundrare och många offrar pengar till pojken samtidigt som man klappar på hans blankslitna huvud för att önska sig lycka i livet. Innan jag åkte hem handlade jag mat vid Munkbrohallen vid Gamla Stans tunnelbanestation.
Nu har jag inlett mig 45:e arbetsår och kämpar vidare med halvtrasigt knä, men med en stark längtan till våren och att få sätta fingrarna i jorden igen. Arbetsresorna går fortfarande i mörker både till och från slottsparken. Det dröjer ett tag till innan man märker att det blir ljusare. Arbetet består i att klippa mer mängder med vilda buskar, slån, vildrosor, hagtorn mm. för att öppna upp för ännu vackrare utsikt mot sjön. Det finns tillräckligt med blommande vilda buskar runt slottet.
Sedan fångade jag upp på Facebook att AoT:s chefredaktör och förläggaren till min bok, Viveka Ljungström nu själv ger ut en trädgårdsbok tillsammans med trädgårdsarkitekten Karin Janrik. Boken som heter ´´Vackrare trädgård med arkitektens verktyg´´ kommer till försäljning på nätet den 3 mars. Lycka till med boken!
På tavlan står det vilka vi är!
Pojken som tittar på månen var ordentligt och vackert klädd på Bollhustäppan i Gamla Stan där han suttit sedan 1967.
Fiskare på Strömparterren
Där borta! Säger Karl XII i Kungsträdgården
Observatorielunden
Centralbadets trädgård
Gatstenarna var som konstverk!
↧
↧
Rubriker i media
Eftersom jag är en samlare och en person som gillar att dokumentera, så har jag samlat lite klipp från olika tidningar där jag funnits med på grund av bloggen och boken. Det är lite ju kul med rubriker tycker jag och här är några från olika tidningar.
- Upptäck trädgårdsbloggarna - DN 2008
- Välj rätt sorts gödsel - ICA kuriren 2010
- Glädjen med gröna fingar - Ljuva Livet 2010
- Stör inte naturen för mycket - Hus och Hem 2011
- Glöm det stilrena och tuktade och låt blommorna dominera - Allt om Trädgård 2012
- Årets vackraste tid är när maj och juni möts - Expressen 2012
- Bloggar om sina gröna fingrar - Länstidningen i Södertälje 2012
- Jag har helt enkelt vart platser som jag tycker om - Allt om Trädgård 2013
- Paradisiskt på Engsholms slott - Gods & Gårdar 2013
- Å, den som hade en liten slottstäppa - M-magasin 2013
- Vandra i gröna rum - Vivekas krönika i Allt om Trädgård 2013
- Slottsträdgårdsmästarens kärleksförklaring - Gods & Gårdar 2013
- Våren hann i kapp lagom mellan hägg och syren - Mitt i 2013
- Med rötter i Roslagen - Norrtelje Tidning 2013
- Ny bok guidar dig genom Stockholms grönska - Östermalmsnytt 2013
↧
Med ögon känsliga för grönt
Och tänk i parken
Om våren
Med ögon känsliga för grönt
Om våren
Med ögon känsliga för grönt
(Barbro Hörberg 1973)
↧
Trädgårdshändelser 2015
Här listar ja några av landets trädgårdshändelser under 2015. Vet ni några andra trevliga mässor eller trädgårdsmöten, hör av er så uppdaterar jag listan. Stockholms trädgårdsmässor kommer jag giviet vis att gå på men annars ver jag inte vad jag har möjlighet att se i år. Malmö Garden Show lockar! Klicka på länkarna i listan för att komma till de olika evenemangen.
- Vår Trädgård - Malmömässan 5-8 mars
- Nordiska Trädgårdar - Stockholmsmässan 26-29 mars
- Nolia Trädgård - Umeå 24-26 april
- Stockholms Trädgårdsmässa - Kistamässan 24-26 april
- Lisebergs trädgårdsdagar - Göteborg 7-10 maj
- Öland spirar - Vårfest och mässa på Öland 8-9 maj
- Medelpads Trädgårdsmässa - Timrå 9-10 maj
- Margretetorps Trädgårdsmässa - Hjärnarp i Skåne 14-17 maj
- Sunne Trädgårdsmässa - Rotteros park 23-24 maj
- Norrlands Tulpanfestival - Backasjön utanför Sollefteå 24 maj - 13 juni
- Malmö Garden Show - Malmö 29-31 maj
- Växtrum 2015 i Lerum - Lerum. Invigning av nyplanterade promenadstråk 30 maj
- Trädgårdsamatörernas dag - Över hela landet 6 juni
- Edvard Andersons växthus 20 år - Bergianska trädgården i Stockholm 7 juni
- Trädgårdsveckan på Gotland - Gotland 13-21 juni
- Vilda blommornas dag - Svenska Botaniska Föreningen
- Idéträdgårdarna i Enköping - Åpromenaden i Enköping 17 juni
- Rosens dag - 2 juli
- Rottneros Parkfest - Sunne 11-12 juli
- Landskrona Trädgårdsgille - Landskrona 7-8 augusti
- Åkeshovs slotts Trädgårdsmarknad - Bromma 30 augusti
↧